onsdag 3 april 2013

Felix, Pär Lagerkvist


Pär Lagerkvist bestämde sig tidigt för att bli författare. Som kristen tonåring hade han stor oro för framtiden, och hade hela tiden en viss skräck för döden. Han kände inte att han förstod livets mening under sin ungdom och författartid. När han lämnade sin hemort, läste han fortfarande fortfarande bibeln, men skulle inte riktigt kalla sig kristen. Han skrev alltid om sånt man reagerat på , mycket realistiskt, för att följa i naturalismens spår.


Hans böker från 1910-1940 slog inte riktigt igenom, modernismen hade redan gått igång. Men, när han tog inspiration av modernismen i boken "Dvärgen" och skrev mellan raderna sitt hat mot systemet, mot nazityskland, slog han igenom. Det var en sån unik bok, och uttryckte sig om något det var aktiva diskussioner om. 119 Han förklarar genom boken ordet "hat" perfekt, och hur det är att vara nederst i systemet, oviktig. Han utförde det också från ett ovanligt perspektiv, en understånde individ som även uttrycker "hat". 150


Det som vann honom nobelpriset var boken "Barabbas". Där uttrycker han sig själv, vet inte riktigt meningen med livet, han kallade sig själv en "troende ateist". Nobelpriset fick han bl.a för "för den konstnärliga kraft och djupa självständighet, varmed han i sin diktning söker svar på människans frågor". Han tänker själv, inte alls följa systemet, vilket är starkt och man inte såg mycket av, därför reagerade folk på boken.

lördag 9 mars 2013


Bokanalys- Mot fyren av Virginia Woolf
Mot fyren handlade om en stor familj (familjen Ramsay) som planerade en utflykt till en fyr i närheten med några vänner men det dröjde 10år innan de verkligen åkte dit, då flera av dom hade dött. Boken utspelade sig i England runt 1900-talet i naturen där de hade sin sommarstuga nära havet och stränderna på ön Skye.

Några teman var: längtan, sorg, tankar, könsroller, meningen med livet och känslor. Boken var fylld av känslor och den inre monologen var mycket djup vilket gjorde boken ännu mer intressant.

Den egocentriske professorn Ramsay var väldigt lik författaren ”Virginia Woolfs” far. Boken relaterade ganska mycket med andra böcker som ”Virgina Woolf” hade skrivit och även hennes liv. Handlingen var tvärtemot fantasi, den bestod bara av verklighet. Det var intressant att läsa boken eftersom jag inte hade läst någon sådan bok tidigare. Språket var lite gammaldags, alltså kanske lite avancerad för en som inte är van att läsa krångliga texter men jag tyckte att det bara var några ord som störde lite. Dessutom berättades boken i flera perspektiv så man fick veta mer om hur personerna i boken tänkte och kände sig.

Det var ju meningen att språket skulle vara avancerat under modernismen men även chockerande. Ett miljö citat där det är lite ”överdrivet” och chockerande i boken är:
”Men ute dånade stormen så att han knappt kunde stå på benen. Hus och träd föll omkull, bergen skälvde och klippstycken rullade ner i havet, och himlen var alldeles becksvart och det dundrade och blixtrade och sjön kom rullande i svarta vågor, höga som kyrkotorn eller väldiga berg, krönta av vitt skum”. -Jag har aldrig sett eller varit med om något sådant och skulle inte heller vilja det!


HUCKLEBERRY FINN
Den som söker en mening i den här boken, kommer att åtalas; den som söker sensmoral i den, kommer att bannlysas; den som söker en handling i den, kommer att skjutas” Mark Twain 

Boken handlar om den 12 åriga pojken Huckleberry Finn som rymmer från sin alkoholiserade pappa efter att han låst in honom i ett skjul, det blir en resa som Huckleberry Finn aldrig kommer att glömma! På sin resa träffar han en man vid namn Jim, han är på rymmen efter att han hört att han ska säljas som slav. Jim ska försöka fly till Cairo där de har avskaffat slaveriet men hamnar istället på andra sida av Mississippi. 

Boken var en väldigt stor överraskning för mig. När jag tittade på bokens framsida och började läsa de tre första sidorna så tänkte jag bara att det här kommer inte att gå, jag kommer aldrig orka läsa ut den. När jag kom in i boken så ville jag knappt sluta. Det hände nästan alltid något nytt, nya äventyr och nya misslyckanden. En tankeställare som jag fick var hur samhället då och nu inte är så långt ifrån varandra som jag trodde, det är fortfarande en stor skillnad mellan olika hudfärger, kön, religioner och åldrar. Jag tror att författaren Mark Twain skrev boken för att försöka få folk att inse att det inte fanns någon jämställdhet mellan människorna. Alla behandlades olika och vissa hade ingen egen rätt till livet och friheten. Jag tror också att Mark valde att skriva boken på sitt humoristiska sätt blandat med allvar för att få både unga och gamla att vilja läsa boken.

Några teman som finns i boken är: vänskap, humor, samhällskritik och människovärde.

tisdag 5 mars 2013

Skattkammarön


Skattkammarön

Skattkammarön är en historia som handlar om Jim Hawkins och hans vänner. Jim Hawkins är en ung pojke som kommer vara med om ett stort äventyr då han träffar på skurkarna i deras pub och resan till skattkammarön. Jag tror att författaren Robert Louis Stevenson tar med sin uppväxt i boken för att känna sig ung på nytt.

Boken handlar om en ung man som heter Jim Hawkins som hittar en skattkarta, då Jim och hanns nya vänner åker till skattkammarön, och dem får vara med om spännande händelser. Jim är en ganska modig kille i 17 års åldern. Han har växt upp med sina föräldrar i deras världshus.

Man märker att man skrivit boken under romantiken, för att Robert ville nog själv vara med om alla äventyren som han skriver i boken. Jag tyckte att boken var ganska bra. Men jag är inte intresserad av att läsa så mycket böcker så det blev väldigt långtråkigt. Men jag tycker att det var en bra bok som jag kan rekommendera till andra läsare.

Jag tycker språket i boken var rätt lätt, så man hängde med bra i berättelsen. Men namnen var rätt jobbiga att uttala. Men det sätter inte stopp för den som gillar att läsa.

Teman i boken var spänning, glädje och rädsla. Jim gick från rädd till trygg rätt fort när han var med sina vänner och familj. När han var med folk som han litade på så vart han tryggare i sig själv.

måndag 4 mars 2013

Markurells i Wadköping

Wadköpings häradshövding Carl-Magnus De Lorche håller på att gå i konkurs, och det är bara Hilding Markurell som kan hjälpa honom ur hans situation. Herr Markurell och häradshövdingen är dock inte de bästa av vänner då Carl-Magnus anklagade herr Markurell för att ha begått ett brott som han egentligen var oskyldig för i deras ungdom. Samtidigt så oroar sig Hilding om hans käre son Johan kommer lyckas att ta studenten eller inte.

Jag har ändrat mig om vad jag tycker om den här boken ett par gånger. Till en början ansåg jag att det är en av de tråkigaste böcker jag läst och jag kunde inte fatta varför den anses som en 
komedi. Jag tänkte sedan efter och bortsåg från vad folk tyckte att boken var och kom fram till att jag kanske tycker att den är tråkig, men det gör det inte till en dålig bok. Den kan vara väldigt djup och den visar ofta tecken på det som till exempel med relationen mellan herr Markurell och hans son Johan, och den hade många tillfällen då jag faktiskt fick tänka efter lite.

Språket som används tycker jag inte är direkt svårt utan mer att jag inte var van vid orden som användes, och det fick mig ibland att läsa om något ord eller någon mening. Ett utdrag från första sidan av boken för att visa lite hur språket i boken är.

På stolarna under linden sutto lektorn i historia och adjunkten i naturkunnighet. Det sista glaset hade för timmar sedan tömts och kamratfestens sorl somnat i sömniga god natt, men dessa båda män hindrades av en mångårig vänskap från att bryta upp.

I slutänden så tyckte jag ändå att boken var värd att läsa och jag kände att det faktiskt inte var så hemskt som jag först tyckte.      
     

frankenstein- Mary Shelley


Frankenstein handlar om naturvetenskapsmannen Dr (Victor) Frankensteins liv och hur han får den galna idén att väcka liv i ett lik. Och hur han lyckas med denna idé, men att den inte riktigt dom konsekvenserna som han hade räknat med. Eftersom monstret börjar utveckla känslor och en egen identitet och när han går ut för att bemöta människor och lära sig deras beteende så blir människor rädda för honom p.g.a. utseende och bemöter honom då negativt. monstret vill då hämnas på Victor och mördar därför Victors bror.

Jag tycker inte att boken bra, den var väldigt långtråkig och ibland lite svår att komma ihåg sammanhangen i. Jag tycker också att boken var svår på det sättet att det var för mycket detaljer, och det gjorde så man glömde hela tiden bort vad man hade läst så man fick läsa om ganska många stycken. Det var också ganska svårt att förstå vissa meningar för det var väldigt många gamla ord med. Ibland är den också ganska rörig på det sättet att det är tre karaktärer i boken som ibland beskrivs i jag form och ibland som tredje person.

 Boken har en väldigt tydlig koppling till sin epok vilket är romantiken. Under romantiken så skulle all litteratur innehålla mycket känslor och övernaturliga saker med mycket spänning och fantasi. Jag förstår att boken blev en succé på den tiden när den kom ut för då sågs den verkligen som en skräck bok men nu vet man ju att det inte är möjligt att göra saker som man trodde då, så nu borde den inte räknas som skräck bok längre.

 Några teman från boken är förvirring, spänning, övernaturlighet, galenskap, skräck och kärlek.

Bokanalys


                       En herrgårdssägen

Boken jag har läst heter ”En Herrgårdsägen” som är skriven av Selma Lagerlöf. I boken får jag följa de två huvudpersonerna Gunnar och Ingrid. En dag får Gunnar redan på att hans familjegods i Munkhyttan håller på att gå i konkurs. När han försöker hjälpa familjen ur situationen stöter han på ett flertal motgångar som gör att han blir galen. Ingrid är en föräldralös flicka som bor hos en fosterfamilj som tagit hand om henne ända sedan hon var 13 år gammal. De två huvudpersonerna stöter på varandra ett par gånger i boken och efter att Gunnars fiolspel väckt upp Ingrid som begravts skendöd är det hennes förälskelse i Gunnar som gör att hon kämpar för att hjälpa honom ur hans sinnessjukdom.
När jag började läsa boken var det ett enda frågetecken i min panna. Det var mycket svårt att hänga med i berättelsen dels p.g.a. det gamla språkbruket som användes. ”Det gamla lindansarna förlorade alldeles fattningen, de voro ingenting annat än flämtande förundran. Och det kom ett ögonblock, då de inte mer förmådde stå emot.” Men allt eftersom började frågetecknet suddas ut, snart tänkte jag inte lika mycket på det gammeldagsspråket.

Författarens budskap med boken tror jag är att man ska följa sin egen vilja oavsett vad folk tycker och att man kan trotsa de fördomar som finns mot de som anses vara annorlunda bara man vågar komma personen nära. Det märks att boken är skriven under modernismen, därför att författaren har sannerligen fått mig att tänka till och att få läsaren att fundera var typiskt för epoken.
Teman jag hittar i boken är kärlek, samhälle, relationer, sjukdom och drömmar.