Honoré de Balzac

Honoré de Balzac

Honoré de Balzac är en av de första stora realisterna i fransk litteratur. Han levde mellan åren (1799-1850).  Han började sin skolgång i Vendôme där han redan som 14-åring började skriva längre texter. Han valde att skriva om svåra ämnen som visar på att han hade stor egen vilja och ambitioner. Många av hans ungdomsverk tyder dock inte på att han skulle bli en så stor författare som han tillslut blev.

Balzac hade mindre bra sidor som författare vilket han själv var medveten om. Dessa tränade han upp samtidigt som hans idérikedom, psykologiska begåvning och uthållighet vägde upp för detta. Han var en arbetsnarkoman och hade knappt tid till att sova på dygnet. Balzacs språkliga och stilistiska brister märktes tydligt i de första manusen han lämnade ifrån sig för att bli korrigerade. De flesta författare använde sig av en eller två personer till detta, Balzac hade åtta eller tio. När han sedan fick tillbaka dessa kunde han skriva mer detaljrikt och utveckla texten.

 Balzac spenderade också stor energi på att lyckas som egen bokförläggare och boktryckare. Hans tanke var att ge ut klassisk litteratur i massupplagor. Detta projekt slutade tyvärr i konkurs vilket kom att skada hans ekonomi för evigt. Han blev tvungen att skriva för att klara sig och trots hans stora verk vart han aldrig av med de skulder han skaffat sig. Jag tror att detta har gett honom stor inspiration till den bok jag läser, Pappa Goirot. Boken handlar en hel del om de olika karaktärernas ekonomiska situation och hur det påverkar deras liv. Han fick säkert en ganska klar bild på samhällets stora skillnader mellan rik och fattig.  

Balzac och hans realism har gett stor betydelse för den litterära utvecklingen. Stora författare som Dostojevskij och Strindberg har erkänt att de varit beroende av honom och hans texter.