Bokanalys- Mot fyren av Virginia Woolf

Mot fyren handlade om en stor familj (familjen Ramsay) som planerade en utflykt till en fyr i närheten med några vänner men det dröjde 10år innan de verkligen åkte dit, då flera av dom hade dött. Boken utspelade sig i England runt 1900-talet i naturen där de hade sin sommarstuga nära havet och stränderna på ön Skye.

Några teman var: längtan, sorg, tankar, könsroller, meningen med livet och känslor. Boken var fylld av känslor och den inre monologen var mycket djup vilket gjorde boken ännu mer intressant.

Den egocentriske professorn Ramsay var väldigt lik författaren ”Virginia Woolfs” far. Boken relaterade ganska mycket med andra böcker som ”Virgina Woolf” hade skrivit och även hennes liv. Handlingen var tvärtemot fantasi, den bestod bara av verklighet. Det var intressant att läsa boken eftersom jag inte hade läst någon sådan bok tidigare. Språket var lite gammaldags, alltså kanske lite avancerad för en som inte är van att läsa krångliga texter men jag tyckte att det bara var några ord som störde lite. Dessutom berättades boken i flera perspektiv så man fick veta mer om hur personerna i boken tänkte och kände sig.

Det var ju meningen att språket skulle vara avancerat under modernismen men även chockerande. Ett miljö citat där det är lite ”överdrivet” och chockerande i boken är:

”Men ute dånade stormen så att han knappt kunde stå på benen. Hus och träd föll omkull, bergen skälvde och klippstycken rullade ner i havet, och himlen var alldeles becksvart och det dundrade och blixtrade och sjön kom rullande i svarta vågor, höga som kyrkotorn eller väldiga berg, krönta av vitt skum”. -Jag har aldrig sett eller varit med om något sådant och skulle inte heller vilja det!

HUCKLEBERRY FINN

”Den som söker en mening i den här boken, kommer att åtalas; den som söker sensmoral i den, kommer att bannlysas; den som söker en handling i den, kommer att skjutas” Mark Twain 

Boken handlar om den 12 åriga pojken Huckleberry Finn som rymmer från sin alkoholiserade pappa efter att han låst in honom i ett skjul, det blir en resa som Huckleberry Finn aldrig kommer att glömma! På sin resa träffar han en man vid namn Jim, han är på rymmen efter att han hört att han ska säljas som slav. Jim ska försöka fly till Cairo där de har avskaffat slaveriet men hamnar istället på andra sida av Mississippi. 

Boken var en väldigt stor överraskning för mig. När jag tittade på bokens framsida och började läsa de tre första sidorna så tänkte jag bara att det här kommer inte att gå, jag kommer aldrig orka läsa ut den. När jag kom in i boken så ville jag knappt sluta. Det hände nästan alltid något nytt, nya äventyr och nya misslyckanden. En tankeställare som jag fick var hur samhället då och nu inte är så långt ifrån varandra som jag trodde, det är fortfarande en stor skillnad mellan olika hudfärger, kön, religioner och åldrar. Jag tror att författaren Mark Twain skrev boken för att försöka få folk att inse att det inte fanns någon jämställdhet mellan människorna. Alla behandlades olika och vissa hade ingen egen rätt till livet och friheten. Jag tror också att Mark valde att skriva boken på sitt humoristiska sätt blandat med allvar för att få både unga och gamla att vilja läsa boken.

Några teman som finns i boken är: vänskap, humor, samhällskritik och människovärde.

Skattkammarön

Skattkammarön

Skattkammarön är en historia som handlar om Jim Hawkins och hans vänner. Jim Hawkins är en ung pojke som kommer vara med om ett stort äventyr då han träffar på skurkarna i deras pub och resan till skattkammarön. Jag tror att författaren Robert Louis Stevenson tar med sin uppväxt i boken för att känna sig ung på nytt.

Boken handlar om en ung man som heter Jim Hawkins som hittar en skattkarta, då Jim och hanns nya vänner åker till skattkammarön, och dem får vara med om spännande händelser. Jim är en ganska modig kille i 17 års åldern. Han har växt upp med sina föräldrar i deras världshus.

Man märker att man skrivit boken under romantiken, för att Robert ville nog själv vara med om alla äventyren som han skriver i boken. Jag tyckte att boken var ganska bra. Men jag är inte intresserad av att läsa så mycket böcker så det blev väldigt långtråkigt. Men jag tycker att det var en bra bok som jag kan rekommendera till andra läsare.

Jag tycker språket i boken var rätt lätt, så man hängde med bra i berättelsen. Men namnen var rätt jobbiga att uttala. Men det sätter inte stopp för den som gillar att läsa.

Teman i boken var spänning, glädje och rädsla. Jim gick från rädd till trygg rätt fort när han var med sina vänner och familj. När han var med folk som han litade på så vart han tryggare i sig själv.

Markurells i Wadköping

Wadköpings häradshövding Carl-Magnus De Lorche håller på att gå i konkurs, och det är bara Hilding Markurell som kan hjälpa honom ur hans situation. Herr Markurell och häradshövdingen är dock inte de bästa av vänner då Carl-Magnus anklagade herr Markurell för att ha begått ett brott som han egentligen var oskyldig för i deras ungdom. Samtidigt så oroar sig Hilding om hans käre son Johan kommer lyckas att ta studenten eller inte.

Jag har ändrat mig om vad jag tycker om den här boken ett par gånger. Till en början ansåg jag att det är en av de tråkigaste böcker jag läst och jag kunde inte fatta varför den anses som en komedi. Jag tänkte sedan efter och bortsåg från vad folk tyckte att boken var och kom fram till att jag kanske tycker att den är tråkig, men det gör det inte till en dålig bok. Den kan vara väldigt djup och den visar ofta tecken på det som till exempel med relationen mellan herr Markurell och hans son Johan, och den hade många tillfällen då jag faktiskt fick tänka efter lite.

Språket som används tycker jag inte är direkt svårt utan mer att jag inte var van vid orden som användes, och det fick mig ibland att läsa om något ord eller någon mening. Ett utdrag från första sidan av boken för att visa lite hur språket i boken är.

På stolarna under linden sutto lektorn i historia och adjunkten i naturkunnighet. Det sista glaset hade för timmar sedan tömts och kamratfestens sorl somnat i sömniga god natt, men dessa båda män hindrades av en mångårig vänskap från att bryta upp.

I slutänden så tyckte jag ändå att boken var värd att läsa och jag kände att det faktiskt inte var så hemskt som jag först tyckte.            

frankenstein- Mary Shelley

Frankenstein handlar om naturvetenskapsmannen Dr (Victor) Frankensteins liv och hur han får den galna idén att väcka liv i ett lik. Och hur han lyckas med denna idé, men att den inte riktigt dom konsekvenserna som han hade räknat med. Eftersom monstret börjar utveckla känslor och en egen identitet och när han går ut för att bemöta människor och lära sig deras beteende så blir människor rädda för honom p.g.a. utseende och bemöter honom då negativt. monstret vill då hämnas på Victor och mördar därför Victors bror.

Jag tycker inte att boken bra, den var väldigt långtråkig och ibland lite svår att komma ihåg sammanhangen i. Jag tycker också att boken var svår på det sättet att det var för mycket detaljer, och det gjorde så man glömde hela tiden bort vad man hade läst så man fick läsa om ganska många stycken. Det var också ganska svårt att förstå vissa meningar för det var väldigt många gamla ord med. Ibland är den också ganska rörig på det sättet att det är tre karaktärer i boken som ibland beskrivs i jag form och ibland som tredje person.

 Boken har en väldigt tydlig koppling till sin epok vilket är romantiken. Under romantiken så skulle all litteratur innehålla mycket känslor och övernaturliga saker med mycket spänning och fantasi. Jag förstår att boken blev en succé på den tiden när den kom ut för då sågs den verkligen som en skräck bok men nu vet man ju att det inte är möjligt att göra saker som man trodde då, så nu borde den inte räknas som skräck bok längre.

 Några teman från boken är förvirring, spänning, övernaturlighet, galenskap, skräck och kärlek.

Bokanalys

                       En herrgårdssägen

Boken jag har läst heter ”En Herrgårdsägen” som är skriven av Selma Lagerlöf. I boken får jag följa de två huvudpersonerna Gunnar och Ingrid. En dag får Gunnar redan på att hans familjegods i Munkhyttan håller på att gå i konkurs. När han försöker hjälpa familjen ur situationen stöter han på ett flertal motgångar som gör att han blir galen. Ingrid är en föräldralös flicka som bor hos en fosterfamilj som tagit hand om henne ända sedan hon var 13 år gammal. De två huvudpersonerna stöter på varandra ett par gånger i boken och efter att Gunnars fiolspel väckt upp Ingrid som begravts skendöd är det hennes förälskelse i Gunnar som gör att hon kämpar för att hjälpa honom ur hans sinnessjukdom.

När jag började läsa boken var det ett enda frågetecken i min panna. Det var mycket svårt att hänga med i berättelsen dels p.g.a. det gamla språkbruket som användes. ”Det gamla lindansarna förlorade alldeles fattningen, de voro ingenting annat än flämtande förundran. Och det kom ett ögonblock, då de inte mer förmådde stå emot.” Men allt eftersom började frågetecknet suddas ut, snart tänkte jag inte lika mycket på det gammeldagsspråket.

Författarens budskap med boken tror jag är att man ska följa sin egen vilja oavsett vad folk tycker och att man kan trotsa de fördomar som finns mot de som anses vara annorlunda bara man vågar komma personen nära. Det märks att boken är skriven under modernismen, därför att författaren har sannerligen fått mig att tänka till och att få läsaren att fundera var typiskt för epoken.

Teman jag hittar i boken är kärlek, samhälle, relationer, sjukdom och drömmar.

Bokanalys

1984

Jag har läst framtidsdystopin ”1984” (utkommen 1949) av författaren George Orwell. Boken utspelar sig i ett krig mellan tre världsmakter: Oceanien, Eurasien och Ostasien. Winston Smith, huvudpersonen, lever i det totalitära Oceanien. Oceanien styrs av storebror, som ser och hör allt. Det är Storebror som bestämmer allt, till och med hur folket ska tänka. Ingen får säga emot det som sägs eller skrivs i media. Fattigdomen i Oceanen är enorm, ändå påstår Storebror att de lever bättre nu än vad de gjorde innan kriget.

Det enda jag kan sammankoppla med bokens epok, modernismen, är att man blickar framåt i tiden. Teman jag hittar är orättvisa, totalitarism, hemligheter, krig, manipulation, socialism och kärlek.

Vad jag reagerar starkt på är mottot som upprepas: Krig är fred - Frihet är slaveri – Okunnighet är styrka, eftersom det är helt emot vad jag tycker. Man kan aldrig någonsin uppnå en långvarig fred via krig. Om man inte är informerad om vad som pågår så har man inget underlag till att grunda sin egen åsikt på, vilket är viktigt att man gör! Dessutom så blir man inte fri av att vara slav. Arbete som utförs ska ge lön i form av pangar till de som utfört arbetet, och inte bara till makthavare. Ett samhälle som styrs via totalitarism är inte ett bra samhälle. Att individer har egna åsikter är en självklarhet och bör accepteras – inte förbjudas. 

Analys

               Min morbror trollkarlen

Boken handlar om två brittiska barn, Digory och Polly. Digory är en väldigt nyfiken pojke som gör saker lite förhastat, men det är något som han tar lärdom ifrån under bokens gång. Digory har också en ganska galen morbror som heter Andrew som är lite av en trollkarl och han har lyckats uppfunnit två magiska ringar. Dessa ringar har han aldrig testat och lurar istället barnen att göra det. Barnen färdas där efter mellan olika världar med hjälp utav ringarna.

Boken är väldigt lättläst och ena halvan av boken handlar om ringarna och när barnen kommer till en värld som kallas Charn där de träffar på en häxa och andra delen utav boken handlar om hur Aslan skapar Narnia. Delen då Aslan skapar Narnia är den bästa biten tycker jag, då den är väldigt fantasifull och vacker.

Jag har läst och hört om många kritiker som har ansett att C.S Lewis speglar sin tro väldigt mycket i boken och det håller jag med om. När man läser boken så får man lära sig om syndafallet, om det onda som kommer in i världen (häxan) och hur Gud (Aslan) skapar världen. Boken är bra om man vill läsa om hur världen skapades enligt kristendomen, men på ett lite mera fantasifullt sätt, så därför tycker jag boken passar yngre åldrar väldigt mycket. Det är också ett kännetecken för modernismen för att det är förnyelsetänkande med en fantasifull variation utav skapelseberättelsen.

Thèrése Raquin

Boken skrevs år 1867 av den franska författaren Émile Zola. Thérèse adopteras av sin faster när hon är ett spädbarn. Hon tvingas växa upp med kusinen Camille som ständigt är sjuk och svag och vars moder alltid tar hand om honom och uppfostrar honom till en egoistisk och lat människa. Thérèse tvingas dela mediciner och alla hans krämpor. Tillslut måste hon gifta sig med honom och då är hon nästan likgiltig. En dag träffar hon en vän till sin man och han blir hennes älskare. De beslutar sig för att mörda Camille för att kunna älska ifred. När de väl har gjort det, drabbas de båda av ångest, depressioner och skräck. En ångest och skräck som ingen kan bota och som ständigt förföljer dem.

Boken hade kunnat sammanfattas med en enda mening, inget nytt händer någonsin. Jag frågar mig varför man skriver en hel bok när en mening hade räckt. På varje sida beskrivs ångest, skräck, blickar och ett fuktigt, dystert Paris, ingenting mer. Man kan förutspå varenda sida och om man läst tre sidor så behöver man inte läsa mer för att veta precis vad som kommer ske. Tre fjärdedelar av boken beskriver bara deras ångest, resten beskriver ett dystert och fuktigt Paris. Relationer, tystnad och ångest återkommer hela tiden.

Den är skriven i den naturalistiska epoken och ska därför nästan likna en vetenskaplig undersökning. Den ska granska varje liten förändring i människorna den handlar om. Man förstår ändå att den var kontroversiell när den kom ut på grund av de tydliga beskrivningarna av människors behov.

Processen

Processen

Boken Processen handlar om Josef K som en dag blir häktad utan att veta vad han anklagas för och han inleds i en process. Under processens gång får man följa K. genom en klaustrofobisk och förvirrande situation där han kämpar mot en högre makt och desto längre processen går desto mer insatt blir K. i sitt absurda fall. 

K. själv framstår enligt mig som en väldigt överanalyserande person med många tankar och funderingar och det är också det som större delen av boken går ut på, att som läsare försöka lösa Ks tankerebusar. Detta gjorde att jag ständigt förvirrades under läsningens gång samt att boken är skriven på början av 1900-talet och språket är då mer gammalmodigt och därmed mer förvirrande för mig. 

Man nämner inte vad själva processen egentligen går ut på förens i sista raderna i boken vilket jag har delade åsikter om. Fördelar med det är att det förstärker bokens hemlighetsfulla och läsa mellan raderna image och ger mig som läsare en chans att kunna analysera samt fantisera fritt. Det blev också en utav drivkrafterna för mig till att fortsätta läsa. Nackdelar med att avslöja själva processen hade varit att boken hade blivit mer långtråkig än vad den redan var så jag tycker att författaren gjorde rätt som hemlighetshöll processen även om det irriterade min nyfikenhet enormt. 

Processen är skriven under modernismen vilket märks tydligt då sättet man skulle skriva på under den tidsperioden var förvirrande, gärna utan skiljetecken, men en nypa nytänk samt skulle det försöka spegla det som komma skall, framtiden. Processen är ingen komplett självbiografi, men delar av den är händelser som författaren själv har gått igenom och det som förundrar mig är boken på ett sett speglar allt det hemska som kommer att ske under 1900-talet, innan det ens har skett.

Det går an

Boken handlar om Sara och Albert som träffas på en ångbåt. Eftersom Saras moster missat båten så tar de sällskap. När Sara kommer hem efter resan med Albert efter sig så visade det sig att Saras sjuka mamma har dött och de bestämmer sig för att leva tillsammans. Sara är medelklasskvinna, feminist, liberal och kan prata för sin sak. Hon anser att kvinnorna borde vara lika självständiga och mäktiga som männen. Albert verkar höra till den högre medelklassen eftersom han är väldigt otrevlig mot de i arbetarklassen.

Det märks att boken tillhör realismen eftersom de mest pratade om samhället och vardagliga saker. Författaren skriver mycket om klasskillnader och kvinnliga rättigheter eftersom han själv är väldigt för jämställdhet. Han har valt att skildra allt ur olika perspektiv, därför beskrev han folk ur olika klasser och med deras åsikter. Det är nog därför Sara och Albert är som de är i boken. För att läsarna skulle tänka på saken. Jag tror författaren skrev utifrån verkligheten. Han kanske träffat någon som var som Sara och Albert och sedan skrivit om dem för att det var så han ville ha det. Författaren skrev med väldigt gammal svenska, proffsigt och detaljerat så när man läste boken förstod man att han kom från någon av de högre klasserna.

Det var efter den boken som författaren blev riktigt känd. Kanske på grund av att de som läst ville ha fler som Sara och höll med henne. Därför kanske många ville nå upp till det. Boken diskuterades mycket för att det inte riktigt var så i verkligheten och inte fanns många som Sara, därför fick den uppmärksamhet. Teman i boken är kärlek, sorg, klasskillnader, feminism, självständighet och resor.

Analys

Jag har läs boken Don Quijote som publicerades år 1595. Epoken är upplysnings tid, när man började bli mer självständiga och kritiska mot kyrkan och statens förtryck. Teman var komedi, moral, religion, heder, romans, symbolisering.

Don Quijote är en spansk adelsman som förläst sig på sin tids riddarromaner och därför lätt blandar han samman verkligheten och det overkliga. Vid sin sida har han sin ständigt lojale väpnare, Sanco Panza. Don Quijote är en hetlevrad och överspänd människa. Han rättrådig, uthållig och modig och drivs av en stark vilja att dra ut i världen för att kämpa mot ondskan och försöka skapa en bättre värld. Men han saknar också verklighetsförankring och drivs av fixa idéer. En av de berömda scenerna från romanen är Don Quijote tror sig angripa av jättar som han därför anfaller ridande på sin häst Rocinante och med fälad lans. Det är bara det att jättarna i själva verket är väderkvarn.

Jag har aldrig läst eller sett på TV som låter karaktärer ta så stor plats som Don Quijote och Sanco Panza gör i denna roman. Bägge är på sina sätt hjältar i romanen. I en roman som Don Quijote borde det vara omöjligt att inte trötta ut läsaren, med tanke på hur lite utrymme som ägnas åt andra karaktärer. Men faktum är att det varken tar hundra sidor att komma in i romanen eller 300 sidor att tröttna på den. Tvärtom är vartenda kapitel ett nöje att läsa och man tröttnar aldrig på de två hjältarna.       

Boken-Don quijote
Film- don quixote

Miguel De Cervantes

Miguel de Cervantes var en nord öst spansk författare (född 1547, död 1616 ), som anses vara en utav de mest inflytningsrika författare genom tiderna. Han är mest känd för sin roman Don Quijote. Han var son till en döv fattig kirurg. Som barn flyttande han mycket från stad till stad. När han blev 24 år gammal hittade han sitt nya hem i armen. Han blev framgångsrik i armen och jobbade sig uppåt från mening till general. Han blev känd inom flottan för sitt ledarskapp och sin modighet. Precis som Don Quijote han själv.

Han levde ett äventyrligt liv under sin ungdom, Han deltog i slaget vid Lepanto 1571, tillfångatogs senare av en algerisk sjörövare och tvingade3s tillbringa fem år i fängelse. Miguel var missnöjd med samhälle, Han hade stora ekonomiska svårigheter, skulder som aldrig blev betalade. Hans åsikter, kritik och levnads standard passade inte in i samhället roll. Boken Don Quijote innehåller stark kritik mot kyrkan, staten och även andra former av förtryck. Men det märkliga är att förtryckandet så småningom byts ut i värme och humör i porträtten av riddaren och hans väpnare och att två människor av kött och blod träder fram. Hans kritik mot kyrkan och staten var upprörande för at han anklagade de för förtryck mott människor som med senare tid ledde till att han blev fängslad två gånger i en kort tid. Ända sen hans död, har Cervantes fått bra kritik för hans skrivande. Hans arbete har inspirerat flera andra författare, inkluderande Gustave Flaubert, Henry Fielding och Fyodor Dosoyevsky. Han dog år 1616 den 23 april, William Shakespear dog även det datumet.  

http://sv.wikipedia.org/wiki/Don_Quijote
http://en.wikipedia.org/wiki/Don_Quijote
http://www.biography.com/people/miguel-de-cervantes-9242997
Boken-Don Quijote

Bokanalys- Pappa Goirot

”Pappa Goriot” är skriven på 1800-talet och tillhör därför realismen. Boken handlar om ett nedgånget pensionat i en Parisförort och dess inneboende. Huvudpersonen heter Eugène de Rastignac. Han är en ung student med stora drömmar om att bli något inom juridiken. Trots detta väljer han att lägga sitt studerande på hyllan för att istället intressera sig för Parissocieteten. Där får han kontakt med Delphine som är dotter till Pappa Goriot som även han bor på pensionatet. Med Goriots godkännande inleder han en relation med Delphine. 

När jag läst de första 10 sidorna i boken ”Pappa Goriot” kände jag mig väldigt förvirrad. Jag hade inte förstått någonting av det jag precis läst. Hade någon bett mig återberätta dessa sidor hade jag inte kunnat få fram ett ord, jag var som ett frågetecken. Inte ens karaktärerna kunde jag säga något om. Men detta förändrades sakta med säkert. Efter ett tag kände jag till i alla fall 3 personer som var med i boken vilket underlättade läsningen. Och nu efter att ha läst ut den har jag inga funderingar om varken karaktärerna eller handlingen.

Bokens handling var enligt mig ganska långtråkig. Det hände inte speciellt mycket. Författaren kunde välja att skriva 4 sidor om en liten händelse som egentligen inte betydde speciellt mycket för handlingen. Det fanns ingenting man väntade på skulle hända eller lösas. Boken höll samma tempo hela tiden vilket irriterade mig lite.

Det är tydligt i boken att den tillhör just realismen. Ingen av karaktärerna är bristfri och de har alla mer eller mindre egna problem. Klasskillnaden mellan de är också tydligt beskriven. Författaren har valt att ha med både rika och fattiga vilket skildrar samhället ur fler än ett perspektiv. Man kunde komma långt på att endast äga pengar under realismens tid.  

Rebecca B

Bokanalys Dracula

Bokanalys-Dracula

Jag har läst skräck-romanen Dracula av Bram Stoker. Boken handlar om huvudpersonen Jonathan Harker som blir ivägskickad av sin advokatfirma i England för att bistå deras nya klient, greve Dracula i Transsylvanien. Resan dit var lång och farofylld och ju närmre han kom desto fler människor varnade honom för att åka till Draculas slott. Dracula verkade nämligen vara mytomspunnen. Jonathan beslutade sig trots detta att åka hela vägen fram och innan han själv förstod det så var han Draculas fånge. Han insåg snart att Dracula var en vampyr och fruktansvärda saker hände på hans slott. Till slut lyckades Jonathan fly till ett kloster där hans flickvän mötte upp honom. I stora drag handlar händelserna efter Jonathans flykt om John och hans vänners kamp för att döda Dracula eftersom han är en farlig varelse för mänskligheten.

Handlingen utspelar sig på 1800-talet under romantiken och de tydligaste teman i boken är rädsla, skräck, kärlek och de övernaturliga krafter.  Bram Stoker var den förste författaren som skrev om vampyrer och Dracula är en välkänd figur över hela världen.

Jag tycker att boken var medelmåttig, främst för att den var väldigt detaljerad och lång (600s). De detaljerade beskrivningarna gjorde att jag ibland tappade fokus på själva handlingen och spänningen försvann. Språket överlag var lättläst men ibland dök de upp ord med gammaldags form och stavning som jag inte tidigare stött på. Även om detta inte var den bästa bok jag läst så har det ändå varit lärorikt att läsa den eftersom detta är en av litteraturhistoriens klassiker.

Bokanalys - Stolthet och fördom

Jag har läst boken stolthet och fördom som publicerades 1813. Epoken är realism och efter att jag verkligen har tänkt till är det så att man får veta det jätte ofta att boken tillhör den epoken, det skrivs tydligt om klasskillnaden i samhället.

Boken handlar om familjen Bennet där en av döttrarna Elizabeth är huvudpersonen. Mrs. Bennet vill inget annat än hennes fem döttrar gott, hon vill att de ska gifta sig rikt och bli förmögna, hon tycker att med det kommer man långt i livet. Det flyttar in två unga men, Mr. Bingley och Mr. Darcy i Netherfield Park, ingen visste att dem killarna skulle få stor betydelse i familjen Bennets liv.

Elizabeth är 20 år och är den mellersta dottern i familjen, hon är en intelligent och en vacker tjej men enligt hennes mamma inte alls lika vacker som hennes storasyster Jane. När hon träffar Mr. Darcy för första gången anser hon honom vara snobbig. Men allt efter som försvinner hennes fördom om honom och hans stolthet om sig själv.

Boken är väldigt svår att läsa och svår att ”komma in” i om man inte kollat på filmen. Jag fick en helt annan bild och trodde boken handlade om nått annat. Men när jag väl hade sett filmen så förstod jag allt i boken. Det kan ha bero på språket, hur man skrev på 1800-talet då boken skrevs, eftersom språket i Sverige då är så olikt från idag. Sen också att det är så många personer och namn man ska hålla reda på. I det stora hela så var boken inte så farlig att läsa, det är en tjejbok och det handlade för det mesta om kärlek. En typisk bok jag skulle läsa om den hade kommit ut idag och inte för jättelänge sen. 

Bokanalys - Candide

                                                   Bokanalys - Candide 

Boken handlar om en ung man som heter Candide, som växer upp hos baronen Von Thunder-Ten Trunckh i hans vackra slott i Westfalen. Candide blir kär i baronens dotter Kunigunda, när deras kärlek uppdagas blir Candide jagad från slottet. I slutet av boken så hittar Candide Kunigunda och gifter sig med henne i en liten gård.

Bokens epok är upplysningstiden och bokens teman är: Kärlek, Religion, klass skillnader, rikedom, sex och filosofi. Bokens författare är Voltaire.

Mina reflektioner: Jag tycker att den här boken måste vara den konstigaste boken jag har läst men den har ett bra slut. Anledningen varför jag tycker detta är att det Candide går från stad till stad som det inte står så mycket om, och man tappar lätt bort sig i boken. Jag tycker att det var konstigt men upplysningstiden då det var vanligt med massakrer och våldtäkter på kvinnor som t.ex. Candides käre Kunigunda, då hon blev våldagen ett flertal gånger av bulgarer. Boken var inte svårläst men man kan lätt tappa bort sig om man inte har så stor erfarenhet av sådana böcker. Candide gör både bra och dåliga val i sitt liv, han försöker göra allt för att få tillbaka sin käre. Fast än han hittar den perfekta staden ”Eldorado” i Sydamerika, så fortsätter han sin resa för att hitta Kunigunda eftersom han inte kan leva utan henne.

Candides slutpoäng är att man måste "odla sin trädgård" vilket är helt i linje med upplysningstidens utilistiska ideal.

bokanalys David Copperfield

Bokanalys David Copperfield

Boken handlade om David Copperfield som återberättade sitt liv och vilka problem han hade.

Bokens tema var fattigdom, affärer och död.
David Copperfield var rik men det var andra som var fattiga. Hans nära och kära fick en del ekonomiska kriser, en hel familj som blev vän med David hade så stor ekonomisk kris att de flyttade in i fängelset och levde bättre där (de blev frisläppta efteråt förstås). Det handlade mycket om hur folk kämpade sig fram i samhället genom att göra bra affärer och få ett bra rykte. Det var även många som han kände som dog.

Jag tycker att Copperfield gör bra val i sitt liv, han klarade sig mycket bättre än jag skulle ha gjort om jag vore honom. Copperfield agerade mot problem kanske lite mer tålmodigt än jag. Han var generös mot andra men jag skulle agera lite mer själviskt än vad han gjorde.

Till skillnad från mig så hade han en svår uppväxt där han redan hade förlorat sinn pappa innan han föddes och mamman dog när han gick i skolan.
Hans relationer med andra är; fiende, vän eller han älskar personen över allt annat. När han beskriver sina känslor så gör han det melodramatiskt med långa meningar och noga valda ord, men jag skulle bara säga ”jag hatar honom” eller ”jag gillar henne”, det vill säga förklara mina känslor bara med några enkla ord.
Jag tycker att huvudpersonen David Copperfield hade mycket fritid för om han hade lust så åkte han till en annan stad till häst som tar väldigt lång tid. Jag önskar att jag hade så mycket fritid, att bara behöva jobba några timmar om dagen för att sedan vara fri resten av dagen och ändå ha pengar som räcker mer än väl. Copperfield använder det mesta av sin fritid att vara socialt delaktig genom att träffa bekanta som bor antigen i samma stad eller i en annan stad, för honom är det inget problem att resa dit, eller så bara strövar han runt i staden. Jag antar att jag skulle göra samma sak om jag hade hans roll och levde på den tiden, men jag skulle säkert skaffa mig en hobby. Copperfield skrev böcker, det var hans hobby och skulle jag också ha gjort men även andra saker om jag tröttnade på skrivandet.

Så mister Copperfield växte upp till att bli en generös man (alltså snällare än jag) med bättre social kompontents än vad jag har. Han beskrev sitt liv mer dramatiskt än vad jag skulle ha gjort. Under sitt liv hanterade han problem på ett bra sätt (bättre än jag). Han hade även mycket fritid och jobbade alltså inte dag ut och dag in, han spenderade mesta av denna tid med sociala aktiviteter (mer än jag). Jag däremot skulle ha skaffat en hobby.

Röda Rummet av August Strindberg

                                            Röda Rummet
Att försöka läsa sig igenom Röda Rummet är en riktig kamp. Det är MYCKET svårt att över huvud taget få tag i "tråden" i själva berättandet och boken är i övrigt svårläst. Delvis på grund av språket, men också på grund av Strindbergs förmåga att beskriva en betongvägg med två sidor icke-stycke-indelat skrivande. Han har även en tendens att här och där sätta in små berättelser i meningarna, men det är inte enkelt att förstå vart dessa börjar - eller slutar. För att över huvud taget uppfatta vad som sker i boken, vem som säger vad och vad som uppnås, så måste man (i alla fall jag) läsa en sammanfattning av det först. Följande är ett kapitel av boken som heter "Hos Förläggaren". Hela boken skrivs med Arvid Falk som huvudperson. Denna person sägs vara författaren August Strindbergs alter ego. Boken följer dock i vissa delar andra karaktärer.

Arvid Falk besöker förläggaren Smith för att få sin bok utgiven. När Smith fått manuskriptet sätter han sig bara på det och börjar föreslå några jobb som Arvid skulle kunna utföra åt honom, för en betalning förstås. Smith föreslår några helt andra arbeten. De var att skriva om några böcker som Smith tyckte var dåligt skrivna, varav en var ett häfte av reklam för båtförsäkringar. Arvid kände att han inte kunde säga emot denne mäktiga Smith. Smith var en som i princip "skapade" kändisar. Han kunde få vem som helst känd.
Arvid kom till denne handläggare med en bok som han ville få utgiven, men gick därifrån med en bunt böcker samt ett reklaminslag, vilket var mer eller mindre lömskt, att skriva om. Arvid tyckte att det kändes fel, men han behövde så mycket pengarna som erbjöds för jobbet. Till slut vinner dock ängeln på axeln och han lämnar tillbaka häftet, trots pengarna han då går miste om. Arvid vill vara en, enligt honom själv, en god människa som inte tokigt bryr sig om ära och kapital i första hand.

Detta var allt jag kunde koka ihop, med en bok så svår att läsa och förstå sig på. Det jag kan säga om boken är att den liknar Karl Marx sätt att beskriva samhället. Han påstår inte att livet är en dans på rosor, just eftersom det inte är det. Han beskriver det för vad det är.