Det går an

Boken handlar om Sara och Albert som träffas på en ångbåt. Eftersom Saras moster missat båten så tar de sällskap. När Sara kommer hem efter resan med Albert efter sig så visade det sig att Saras sjuka mamma har dött och de bestämmer sig för att leva tillsammans. Sara är medelklasskvinna, feminist, liberal och kan prata för sin sak. Hon anser att kvinnorna borde vara lika självständiga och mäktiga som männen. Albert verkar höra till den högre medelklassen eftersom han är väldigt otrevlig mot de i arbetarklassen.

Det märks att boken tillhör realismen eftersom de mest pratade om samhället och vardagliga saker. Författaren skriver mycket om klasskillnader och kvinnliga rättigheter eftersom han själv är väldigt för jämställdhet. Han har valt att skildra allt ur olika perspektiv, därför beskrev han folk ur olika klasser och med deras åsikter. Det är nog därför Sara och Albert är som de är i boken. För att läsarna skulle tänka på saken. Jag tror författaren skrev utifrån verkligheten. Han kanske träffat någon som var som Sara och Albert och sedan skrivit om dem för att det var så han ville ha det. Författaren skrev med väldigt gammal svenska, proffsigt och detaljerat så när man läste boken förstod man att han kom från någon av de högre klasserna.

Det var efter den boken som författaren blev riktigt känd. Kanske på grund av att de som läst ville ha fler som Sara och höll med henne. Därför kanske många ville nå upp till det. Boken diskuterades mycket för att det inte riktigt var så i verkligheten och inte fanns många som Sara, därför fick den uppmärksamhet. Teman i boken är kärlek, sorg, klasskillnader, feminism, självständighet och resor.