Naturalismen

Thérése Raquin

Boken Thérése Raquin är en av de mest känna böckerna från den naturalistiska epoken. Den är skriven av Èmile Zola som anses vara naturalismens mest kända författare. Naturalismen började under 1800-talets andra hälft och fortsatte fram till slutet av 1800-talet. Författarna skrev ur ett "naturligt" perspektiv, utan försköningar och skam över att skriva om människans begär, känslor och handlingar. Texter och böcker skrevs som vetenskapliga berättelser, detta nya sätt att skriva berodde mycket på den så kallade Darwinismen som blev allt mer trodd och utforskad runt om i världen.

Kvinnorna i Frankrike hade precis fått rätt till grundskoleutbildning, men trots det var det fortfarande stora skillnader mellan mäns och kvinnors rättigheter. Kvinnor hade inte rösträtt och de var underlägsna männen.

Frankrike hade blivit mer liberalt efter Napoleon III:s kröning och de franska medborgarna hade fått en större frihet och fler rättigheter. Många krig hade utkämpats och vunnits, vilket gjorde Frankrike till ett av de mäktigaste länderna i Europa. Men i Frankrike levde människorna i små, trånga hus och många städer var små och smutsiga på grund av urbanisering. Moral och normer var samhällets grund och att vara artig och proper var mycket viktigt. Därför upprördes många av naturalismens uppriktighet och noggranna skildringar av de verkliga människornas liv och naturliga behov.

Det som är mycket framträdande i boken är den dystra och sunkiga sidan av Frankrike som Èmile Zola har valt att beskriva. Det är trånga gränder, fuktiga murar och mörka rum som ständigt återkommer i boken. Kanske speglar det dystra landets verkliga sida, bakom all makt.

Naturalismen var alltså vetenskapens egen epok.

Fakta i detta inlägg styrks av:
sv.wikipedia.org/wiki/Naturalismens_litteratur
kursnavet.se/kurser/svenskab_aso_uppdaterad/htm/modul3/03_05ny2.htm
naturalism.se/
www.runebert.com/naturalismen.html